Jag speglar mig i spegeln.Inte är det jag eller?Ser min själ speglas.Under mina fötter krasas det va glas.Var det jag?Min kropp ropar efter frid.Var finns du?Faller ner.Gropen fanns inte där nyss men jag ligger där nu.Mina händer är fulla av sår.Glaset.Det är långt upp.Tårarna rinner ner i det svarta jorden.Det finns ingen återvändo.Hur kunde jag hamna här...kryper ihop och sluter mina ögon.Kan inte tänka,vill inte tänka.Du har fångat mig.Ropar ut min förtvivlan.Ångesten svarar med att ännu en gång inte släppa mig ur den fångenskap.Jag famlar efter ord.Kan ingen hjälpa mig härifrån.Kommer aldrig att komma tillbaka till ljuset.Du,min ångest har mig för alltid.
